back on track?
Snart är det precis två veckor sedan flygplanet landade i Umeå och resan var över. Två veckor och jag minns allt som om det vore igår. Jag har bestämt mig för att åka tillbaka, på riktigt. Först måste jag bara hitta ett sätt att tjäna pengar på, ett jobb vore kanske något. Den stora frågan är: Hanna, har du tid för ett jobb?
Nej, nej, nej och nej, eller kanske?
Fint att jag filosofierar med mig själv, på en blogg som ingen längre läser. Filosofierar saker som inte hör saken till.
London skall besökas åter.
Om jag har räknat rätt så spenderade jag inte mer än 60 svenska kronor ur egen ficka under Londonvistelsen! Tänk, alla b&j's, all shopping.. Var gratis!
Och redovisningen som ägde rum i torsdags, var inte så fasansfull som förväntat. Den var fruktansvärt planerad-i-sista-stud och jag var redbullpåverkad, vilket kanske säger en hel del.
Det var så kul, men så tråkigt på samma gång. För på ett sätt kändes det som att nu knöt vi ihop säcken på Londonresan once and for all. Vilket inte riktigt stämmer, men så kändes det.
Nu väntar det stora uppdraget! Den stora uppgiften som vi ska ta oss an under första praktikveckan. Det är inte slut på det roliga, än. Jag känner mig jätte taggad på allt hårt arbete som ligger framför oss! Samt att utnyttja andra veckan till praktik, om så är möjligt.
Puss på tjejerna och alla trogna läsare,
Simu
OCH
jag tror att den här bloggen kommer att ha ett evigt liv.
Nej, nej, nej och nej, eller kanske?
Fint att jag filosofierar med mig själv, på en blogg som ingen längre läser. Filosofierar saker som inte hör saken till.
London skall besökas åter.
Om jag har räknat rätt så spenderade jag inte mer än 60 svenska kronor ur egen ficka under Londonvistelsen! Tänk, alla b&j's, all shopping.. Var gratis!
Och redovisningen som ägde rum i torsdags, var inte så fasansfull som förväntat. Den var fruktansvärt planerad-i-sista-stud och jag var redbullpåverkad, vilket kanske säger en hel del.
Det var så kul, men så tråkigt på samma gång. För på ett sätt kändes det som att nu knöt vi ihop säcken på Londonresan once and for all. Vilket inte riktigt stämmer, men så kändes det.
Nu väntar det stora uppdraget! Den stora uppgiften som vi ska ta oss an under första praktikveckan. Det är inte slut på det roliga, än. Jag känner mig jätte taggad på allt hårt arbete som ligger framför oss! Samt att utnyttja andra veckan till praktik, om så är möjligt.
Puss på tjejerna och alla trogna läsare,
Simu
OCH
jag tror att den här bloggen kommer att ha ett evigt liv.
Kommentarer
Trackback
